Mitt examensarbete har avhandlat reflektioner som: - Vad innebär yrket? Ur min synvinkel får man se vad yrket innebär och hur det kan vara att vara resande videoreporter. - Vad betyder yrket för mig? För mig betyder yrket stor kreativitet och frihet, jag förmedlar hur unika vissa stunder kan vara i mitt jobb och visar även vad som händer då jag inte håller i kameran. - Hur bör man vara som person för att jobba som videoreporter? Utifrån mina egna upplevelser och utifrån de videoreportrar som jag har tittat på så berättar jag i dokumentationen hur man bör vara som person för att ha yrket videoreporter.

Under utbildningen av programmet för personal- och arbetslivsfrågorhar det framkommit en uppfattning om att yrket personalvetare saknaren tydlig bild vad gäller innebörd på arbetsmarknaden, men också hosfolk i allmänhet. Syftet med denna studie var att undersöka huryrkesverksamma personalvetare upplever sin yrkesroll och sinyrkesidentitet samt hur andra människors omdömen om yrket påverkardessa upplevelser. Materialet samlades in genom halvstruktureradeintervjuer med sex yrkesverksamma personalvetare. Intervjuernaanalyserades med hjälp av tematisk induktiv analys. Resultatet visar en tydlig personalvetarens roll och yrkesidentitet.

Syftet med studien var att få en insikt i vad det är som gör att kvinnor söker sig till yrket last-bilsförare, och hur de ser på yrket. För att närma mig syftet har jag under arbetets gång använt mig av deltagande observationer, fokusgruppintervjuer och enkäter som skickats ut till kvinn-liga lastbilsförare. Dessa tre olika sätt att få information på användes för att ge en övergripande bild på kvinnornas syn på yrket, och vägen in i yrket. Sammanlagt har jag varit i kontakt med 35 lastbilsförare, 18 kvinnor och 17 män. Som teoretisk referensram använde jag mig av teorier baserade på genus och könsmärkningsprocess från framför allt Hirdman, Westberg ? Wohl-gemuth.

Studiens syfte var att undersöka vad några lärare hade för förväntningar inför sin första tid som lärare samt hur de upplevde sin start i yrket. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer genomförts där åtta lärare har deltagit. I resultatet kunde vi se att många av lärarna minns att de var förväntansfulla inför att komma ut i arbetslivet då de hade förhoppningar om att det skulle bli roligt men de hade också några farhågor, dels i hur de skulle bemötas av vårdnadshavare och dels hur vårdnadshavarna skulle se på deras kunskapskompetens då de var nya i yrket. I resultatet framkom det också att arbetslaget hade en central roll i början för en ny lärare. Ett mönster vi kunde se i vår studie var att om den nya läraren upplevde att bemötandet av kollegorna blev negativt blev det en negativ start men om läraren istället kände att den fick ett positivt bemötande upplevdes starten positiv..

SammanfattningSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till varför människor söker sig till sjuksköterskeyrket samt att ta reda på sjuksköterskestudenters uppfattningar kring vad som är sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Syftet var också att ta reda på studenternas föreställningar kring yrket.Metod: Studiens design var av en deskriptiv tvärsnittstyp. Data samlades in genom en enkätundersökning bland de sjuksköterskestudenter (n=94) i termin ett vid Uppsala Universitet som var närvarande under en helklassföreläsning i februari 2009. Svarsfrekvensen var hög (n=90). Resultatet sammanställdes deskriptivt i statistikprogrammet SPSS.Resultat: Resultatet visar att det som främst lockar dagens sjuksköterskestudenter till yrket är viljan att arbeta med människor och att utbildningen ger möjlighet till vidareutbildning inom yrket.

Att arbeta som personlig assistent innebär att vara delaktig i den funktionshindrades dvs, brukarens dagliga livsföring, under de tider på dygnet denne behöver det. Det finns både positiva och negativa upplevelser av yrket som personlig assistent. De positiva är att yrket ger både mening och ansvar. Yrket upplevs även som tillfredsställande genom att vara till nytta och glädje för en annan människa. De negativa upplevelserna av yrket som personlig assistent innebär bland annat att arbetet innebär mycket ensamarbete, är lågt avlönat, fysiskt tungt och slitsamt samt att föräldrar och anhöriga till brukaren kan uppfattas som krävande.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka trivselfaktorer som finns bland personliga assistenter samt även undersöka hur dessa assistenters olika perspektiv på yrket påverkar trivseln.

Syfte: Syftet med denna studie var att få en inblick i sjuksköterskans egna känslor och upplevelser i yrket av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar.Metod: Studien genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer, med sju stycken sjuksköterskor som arbetade på öppenvårdsmottagningar för barn och ungdomar med ätstörningar.Huvudresultat: Resultatet tydde på att sjuksköterskor som arbetar med ätstörningar, oftast beskriver att hela känsloregistret är involverad i yrket som person och som behandlande sjuksköterska. Allt från att känna glädje, sorg och ilska till att känna en stor frustration och maktlöshet. Flera av sjuksköterskorna var enad om att det första mötet och första tiden i behandlingen är av stor vikt för den fortsatta kontakten. Svårigheterna kan vara att vara riktigt tydlig med behandlingen och att känna att det går åt rätt håll. Men en av de svåraste uppgifterna som sjuksköterskorna upplevde var att få till en bra vårdplanering för patienten, samtidigt som att få patienten till att medverka.Slutsats: Trots att yrket upplevs som betydelsefullt finns det en del svårigheter och utmaningar i yrket som kan vara betungande.

Syfte: Vårt syfte med vår uppsats är att undersöka hur män inom ett kvinnodominerat yrke upplever och tolkar sin situation samt hur de eventuellt påverkar eller kan påverka den struktur som redan existerar. Det yrke vi valt att studera är vårdbiträde och undersköterskor inom äldreomsorgen.Problemformulering: Frågeställningen som uppsatsen bygger på är uppdelad i tre frågor: Vad är orsaken till att männen är få till antalet inom äldrevården?Hur påverkas genusstrukturerna och de existerande normerna inom yrket när männen gör sitt intåg?Hur upplever männen sin situation inom yrket och vad känner de att de tillför gruppen kvinnor som är verksamma där?Metod: En kvalitativ studie baserad på elva djupintervjuer med manliga undersköterskor och vårdbiträde inom äldreomsorgen. Slutsatser: Manliga undersköterskor är medvetna om att man gör ett val som inte är normen och får ofta försvara sitt val. Sin syn på yrket undersköterska innan man börjar bygger på okunskap och förutfattade meningar, som även omgivningen har när de placerar yrket i ett genusfack.

Syftet med studien var att undersöka hur äldrevårdspersonal upplever sin yrkesroll utifrån sig själva och hur de tror att samhället ser på åldringsvård och på dem som arbetar inom äldrevården. I begreppet samhälle ingår samhällsmedborgare, media och andra yrkesgrupper. En kvalitativ metod i form av intervjuer har genomförts och spelats in samt transkriberats. För att sedan tolka svaren för att försöka finna svar på syftet. Undersökningen syftade till att ta reda på om empowerment kan tillämpas i yrket.

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.

Detta examensarbete bygger till stor del på Arja Paulins avhandling från 2007 där hon i sinstudie visar vissa av de svårigheter nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket.Utifrån de svårigheter som Paulin redogör för är vårt syfte med examensarbetet att skapaförståelse kring om och i så fall hur den psykiska hälsan påverkas hos nyexaminerade lärare.Vi har även valt detta ämne på grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskningkring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lärare, två kvinnliga och två manliga,intervjuats. Arbetets studie bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt från dethermeneutiska synsättet.Resultatet i vår studie påvisar att alla intervjuade lärare har upplevt stress i olika situationerunder sin första tid i yrket. Angående studiens slutsatser kan tydliga paralleller också dras tillPaulins (2007) avhandling angående de svårigheter hon menar nyutbildade lärare möter undersin första tid i yrket. En annan slutsats i studien är de brister som de intervjuade lärarnaupplevt i sin utbildning, där ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna..

I dagens samhälle eftersträvas jämställdhet. Polisen ska spegla det svenska samhället, detta är en process som tar tid, då det har varit ett mansdominerat yrke. Det krävs ett aktivt arbete för att nå detta mål. En viktig del blir att marknadsföra yrket till de underrepresenterade grupperna som utgörs av kvinnor och människor med annan etnisk bakgrund. Vårt syfte är att undersöka om marknadsföringen brister i detta avseende.

Studiens syfte är att försöka se hur man professionellt planerar kommunikationsinsatser vid rekrytering till ett yrke som kan innebära fara.Tillämpad metod på kampanjmaterialet är en kvalitativ text-och bildanalys, kompletterad av två intervjuer medmarknadsansvarig på Försvarsmakten samt en soldat.För organisationer som väljer att kommunicera med målgruppenpå målgruppens sätt i en rekryteringskampanj kommer det alltid att handla om att anpassa sig till samtiden och följa den utveckling som sker. Marknadsföringen av yrket kan då ske utifrån en utbytesmodell där fördelarna med yrket blir centrala i marknadsföringen. Tre centrala resultat i studien är att; hög insats i utbytet kräver stora fördelar i form av en meningsfull yrkesroll, att kommunicera på målgruppens villkor innebär en ständigt föränderlig kommunikation och att kommunicera på målgruppens villkor kan leda till ett glapp mellan den bild som förmedlas och verkligheten..

Syftet med studien var att beskriva personlig assistans, insatsen, yrket och rekryteringssituationen. Personlig assistans syftar till att ge personer med funktionshinder kontroll över det egna livet. En problematisk rekryteringssituation kan medföra att denna möjlighet går förlorad. Metoden som användes var personliga intervjuer samt litteraturstudier. De som intervjuades var politiker från socialnämnden i några av Norrbottens kommuner samt representanter för både kommunala och privata arbetsgivare för personliga assistenter.

Yrket personlig assistent är relativt nyetablerat, många ser det som ett genomgångsyrke i väntan på ett bättre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebär att hjälpa en annan människa till ett så självständigt liv som möjligt. Den personliga assistenten är redskapet för att klara vardagen för många människor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fått berätta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebär att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar där stor hänsyn måste tas till de etiska aspekterna i arbetet med människor.